Otur när vi tänker är sunt

Otur när vi tänker är sunt. 
Den känslomässiga delen av hjärnan är så dominerande att vi inte har förmågan att fatta ekonomiskt rationella beslut - utan hjälp..
Den känslomässiga delen av hjärnan är så dominerande att vi inte har förmågan att fatta ekonomiskt rationella beslut - utan hjälp.

Published 2014-05-05

Otur när vi tänker är sunt

Vår tankekraft är uppdelad i två sektioner, den logiska och den känslomässiga. Eftersom det finns 200 tusen gånger mer kraft i den känslomässiga delen, har den logiska hjärnan inte en chans att hålla emot. Effekten blir att beslut vi vill skall vara logiska, inte blir det utan hjälp.

    

Monks in waterfalls


Jag insåg det klart och tydligt när jag talade med Tommy häromdagen. Han är en typisk svensk entreprenör i fastighetsbranschen. Utbildad på KTH och riktigt skicklig att reda ut byggnationer som hamnat i ekonomiska eller tekniska problem. Han är som alla fastighetskillar med i ett antal olika byggnationsprojekt. Emellanåt har det gått riktigt bra, så bra att Tommy kanske inte insåg att det var konjunkturen som gjorde att han var framgångsrik. Han trodde att det var hans egen begåvning som låg bakom. Under ett par år drog han ihop mycket pengar.
    
Efter Lehman-krisen drogs tumvantarna åt och han var tillbaka på noll. I efterklokhetens tecken kan man konstatera att Tommy har haft en hög risknivå. Man kan även se att många transaktioner gjorts med kompisar och närstående och att han ofta har varit för snäll. Personer som har haft problem har fått hjälp av hygglige Tommy. Partners som plötsligt stått utan kapital har fortsatt fått vara med på samma villkor – Tommy har varit hygglig och bryggat kompisens kapitalinsats. Projekten blev bra för att marknaden var stark men var objektivt sett tveksamma. Det gick bra i en stark marknad men fungerade inte alls när marknaden gick ner.
    
Vårt känsloliv förblindar all logik. När vi blir känslomässigt engagerade ser vi inte problemen - vi ser inte svagheten i projektet. Det faktum att vi tycker om våra kompisar, den ekonomiska irrationaliteten, dominerar totalt över projektet – med en kraft 200 tusen gånger starkare än rationaliteten.
    
När konjunkturen dippade och Tommys hela världsbild rasade samman var han tvungen att granska de olika beslut han tagit. Jag bad honom kritiskt tänka igenom var han gått fel. Med alla nya erfarenheter, vad hade han lärt sig och vad skulle han, om han fick chansen, berätta för sig själv om han fick göra en resa tillbaka i tiden? Jag insåg då att han egentligen inte lärt sig mycket alls. Han var beredd att göra om samma misstag. Han stod åter redo att låta känslorna dominera och vägrade att vara kallt affärsmässig.
    
Som en möjlig lösning föreslog jag att han skulle låta någon som inte var så känslomässigt engagerad som han själv, fatta viktiga beslut åt honom - på objektiva grunder. Han skulle kunna skriva ner beslutssituationen, fördelar och nackdelar med olika beslut, och låta en erfaren person bestämma. Tommy höll med om att det var en smart lösning men han ville inte. Jag insåg då att känslorna hade så starkt grepp om Tommy att han dels inte kunde fatta objektiva beslut, han kunde heller inte sammanställa argumenten för och emot, för han var rädd för att det objektiva beslutet skulle gå emot hans egen vilja.
    
Vad blir slutsatsen? Vi är generellt sett oförmögna att fatta ekonomiskt rationella beslut och behöver hjälp. Här finns en stor uppgift för dels alla entreprenörer som vill bli bättre, dels även för ägare när det gäller att välja rätt styrelser.
    
    

Ulf Löwenhav

.
    

 

Veckans fråga

Är våra stora svenska företag generellt sett tillräckligt förändringsbenägna?
Vad tycker du?

ANNONS:

Mest läst

 

EQapital.se