Varför vill du vara Global?

En av de stora »snackisarna« inom dagens företagande och även inom finansiella kretsar, är hur skalbar affärsidén, affärsmodellen och även erbjudandets uppbyggnad är. Med detta menar man oftast, hur starkt är erbjudandet på den globala marknaden.

Varför vill du vara Global?. 
En av de stora »snackisarna« inom dagens företagande och även inom finansiella kretsar, är hur skalbar affärsidén, affärsmodellen och även erbjudandets uppbyggnad är. Med detta menar man oftast, hur starkt är erbjudandet på den globala marknaden..
Published 2016-06-29

Varför vill du vara Global?

»Globalization has changed us into a company that searches the world, not just to sell or to source, but to find intellectual capital - the worlds best talents and greatest ideas«. Detta är ett citat av Jack Welch, tidigare VD och styrelseordförande I GE. Vad menade han med det och vilken inverkan har globaliseringen på vårt sätt att utveckla verksamheter idag?
    
Frågor kring detta har länge malt i mitt huvud och fick extra syre då jag läste One World, en bok av vår svenske »global speaker« Fredrik Härén. I boken ger han ett antal exempel på vad det innebär för en organisation att vara global, till skillnad från multinationell.

Att definiera Global

    
Enligt Fredrik Härén är du inte självklart global bara för att du opererar på de flesta marknader i världen. Han ger många exempel på stora multinationella bolag som har en grundläggande kultur och organisationsstyrning som bygger på ursprungslandets tankesätt och värderingar. Här gäller det för medarbetarna att lära sig och anpassa sig till dessa kulturella förutsättningar.
    
Globala företag däremot ser den egna företagskulturen som sin bas och ser möjligheter i alla tillskott till den, oavsett varifrån det kommer. För detta måste man bygga en bred acceptans och respekt för olikheter. Man ser dessa som tillgångar.
    
En tankeövning: Är IKEA ett Svenskt multinationellt bolag eller ett globalt? Är Google ett Amerikanskt multinationellt bolag eller ett globalt.
    

Den globala ekonomin

    
Då jag nyligen deltog i Kammarkollegiets Kapitalmarknadsdag fokuserade flertalet av talarna på den globala situationen. Johan Wiktorin, expert och rådgivare i militära säkerhetsfrågor, beskrev det geopolitiska världsläget med fokus på Afrika, Mellanöstern och Europa. Naturligtvis kom även Ryssland med i bilden. Oavsett slutsatserna i resonemangen så var detta alltså ett viktigt inslag i ett evenemang om värdeutveckling, aktieinvesteringar och marknadstrender.
    
Även vice riksbankschefen Cecilia Skingsley, med stor samsyn från Jan Häggström, tidigare chefsekonom på Handelsbanken, uppehöll sig i stort sett helt vid den globala påverkan på den svenska ekonomin. I grafer och staplar var USA, Kina och Europa presenterade med historiska data och prognoser. Samtliga med målet att visa att vi inte kan agera självständigt. Vi är påverkade av den globala ekonomiska utvecklingen, vare sig vi vill det eller inte.
    
En helt annan vinkel på global (gränslös) ekonomi är företeelsen Bitcoin. En valuta utan territoriell tillhörighet. Är den en naturlig utveckling eller en övergående fluga? Är valutor knutna till länder och territorier en självklarhet?
    
Vad är valuta utom förtroende, tilltro till att någon garanterar dess värde. T o m min mamma på 83 år ser inte företeelsen som obegriplig efter en stunds resonerande. Alltså representerar den bara ett värde om vi tror på det. Oavsett vem som tillhandahåller den. Ett land eller en global grupp av valutaägare.
    
En tankeövning: Finns det något samband mellan utvecklingen av globala valutor och den framväxande delningsekonomin?
    

Den globala arbetsmarknaden

    
Den naturliga reaktionen, när man tar upp möjligheten i att bygga sin organisation på global kompetens (som Jack Welch nämnde), brukar vara att de nya digitala interaktionsmöjligheterna gör det helt möjligt att skapa en gränslös organisation utan att för den delen behöva skapa stora fysiska arbetsplatser. Detta är förvisso till stora delar sant men för även med sig stora utmaningar.
    
När jag för ett tag sedan deltog i en aktivitet, på Carnegie i Stockholm, presenterade succéföretaget Trucaller sin framgångssaga. Man beskrev bl. a den kraftiga marknadsutveckling i Indien och Kina, och hur de ser på sin egen fortsatta affärsutveckling.
    
En av slutsatserna från att provat på att vara globala var att de flyttat »hem« sin mjukvaruutveckling till Sverige. Varför? Jo utmaningarna i att få ett antal programmerare, spridda över globen, att på ett smidigt sätt samarbeta kunde inte lösas på ett tillfredställande sätt. Det var trögt och ineffektivt. Det var inte Agilt (buzz word).
    
Innebär detta att man numera inte är globala? Svaret är; jovisst! Nu har man ett utvecklingskontor i Sverige med över 20 nationaliteter från 4 världsdelar. Man har utvecklat en global kultur men drar nytta av effektiviteten av att vara samlad på en fysik plats.
Att vara global i sin syn måste alltså inte innebära att man måste han en organisation som är spridd över hela världen.
    
En tankeövning: Bygger din organisations kultur och samarbetsstruktur på lokala kulturella byggstenar och beteenden? Och oavsett svar. Är det bra eller dåligt för er fortsatta utveckling?
    

Globalt tänkande

    
Intresset för så kallade Startups är för närvarande mycket stort. Ett antal »kuvöser« har på senare tid utvecklats bara i Stockholm. Riskkapitalet visar stort intresse och alla letar naturligtvis efter nästa Rovio, Skype, Minecraft eller Truecaller.
    
Jag har på senare tid haft förmånen att bekanta mig med ett stort antal Startups och företag som kommit en första bit på väg.
Generellt kan man dela upp dessa i två grupper: De som inte haft den minsta tanke på den lokala marknaden utan istället vill tillfredsställa allmänmänskliga behov. Och de som bygger hela sin tankemodell kring lokala behov och beteenden.
    
Den stora skillnaden är ofta att de med den lokala utgångspunkten även bygger sin affärsmodell kring de lokala förutsättningarna, vilket vid en expansion ibland kan bli problematiskt. En bra fråga man som konsult alltid bör ställa är: Är ni förberedda för framgång?
    
En tankeövning: Det som vår organisation erbjuder idag, har det förutsättningar för gränslös attraktion? Går det med våra försäljnings- och betalningsmodeller att köpa, oavsett var i världen jag är? Vill vi vara lokala eller globala?
    

Valet är ditt

    
»To become a true global citizen, one must abandon all notions of otherness and instead embrace togetherness.«  Ett bra citat av Suzy Kassem. Hon är författare, filmskapare, filosof, kulturkritiker, poet mm och bosatt i Amerika men ursprungligen från Egypten.
    
Det hon säger later rimlig enkelt men är det enkelt att bli global? Och en kanske viktigare fråga; Har det ett egenvärde att vara global?
    
Sanningen är att det, för de flesta människor, är svårt att bryta sig loss från invanda beteenden och synsätt. De är i sig trygghetsgenererande. Enligt psykoterapidisciplinen NLP (Neuro-linguistic programming) är troligtvis bara mellan 5 och 8 procent av oss människor som naturligt omfamnar förändring.
    
Men om vi nu verkligen vill vara globala eller skapa en global organisation har vi generellt två vägar att gå. Vi kan starta lokalt och senare utveckla vår globalisering med utgångspunkt i den lokala framgången. Eller så kan vi bygga på en global plattform redan från början.
    
Det finns (som vanligt) inget rätt eller fel i denna fråga men den digitala transformationen (ytterligare ett buzz word) är ännu i sin linda och alla tecken visar på att territoriella gränser, språkförbistring (redan nu finns det öronsnäckor som direktöversätter) och valutahinder snabbt förlorar i påverkan på din affärsutveckling. Visserligen pågår det förhandlingar om att förstärka handelshindren mellan vissa marknader men dessa politiska projekt kan inte ses som trend över tid.
    
Så, mitt råd är. Försök att tänka så globalt som möjligt i allt som rör din affärsutveckling och personliga karriär. Det bör löna sig.
    


Aritkeln är skriven av Magnus Myrenberg. Värdearkitekt på Reaktion Value Labs
Skicka e-mail till magnus.myrenberg(at)reaktionvalue.com

 

Veckans fråga

Är våra stora svenska företag generellt sett tillräckligt förändringsbenägna?
Vad tycker du?

ANNONS:

Mest läst

 

EQapital.se