Står hållbarhet i motsats till förbättring?

Står hållbarhet i motsats till förbättring?. 
Vår förmåga att anpassa oss till omvärlden, vårt behov av att passa in, blir ofta lite för avgörande. Vi har för svårt att kritiskt granska, att stanna upp och tänka själva. Vi omger oss av myter utan att vi vet om det..
Vår förmåga att anpassa oss till omvärlden, vårt behov av att passa in, blir ofta lite för avgörande. Vi har för svårt att kritiskt granska, att stanna upp och tänka själva. Vi omger oss av myter utan att vi vet om det.

Published 2014-11-06

Står hållbarhet i motsats till förbättring?

Vår förmåga att anpassa oss till omvärlden, vårt behov av att passa in, blir ofta lite för avgörande. Vi har för svårt att kritiskt granska, att stanna upp och tänka själva. Vi omger oss av myter utan att vi vet om det.

    


Vi har vant oss vid tanken på att alla resurser är bristvaror. Kapital, fossila bränslen, ren luft, så vi blir nöjda med att vi kanske kan klara oss länge, bli hållbara. Men är det rätt tänkt? Kapital är definitivt ingen bristvara. Trots det bygger all finansiell teori på utgångsläget att kapital måste hushållas med. När du hushållat riktigt bra blir du miljardär och kan ge bort pengarna. Feltänkt.
    
Vi har vant oss vid tveksamma perspektiv. I affärstransaktioner har du en motpart. Varför inte en medpart? Varför kan inte en transaktion vara inkluderande istället för exkluderande.? Varför skall vi ha tillväxt för att må bra? Kan det inte räcka med bättre effektivitet med det vi har?
    
Vi är så snabba med att tycka att vi får grepp om tillvaron när vi kastar oss in i hållbarhet. Ordet är konservativt, bevarande. Tanken är för begränsande. Människan är av naturen lat så när man nu hittat sin nya religion i hållbarhet blir det jobbigt att tänka ett varv till. Vi hatar alla förändring. Vi tappar referenspunkterna och tycker det känns tungt när vi tvingas stanna upp och tänka logiskt. Känslorna, av vilka social tillhörighet är den kanske starkaste, är så dominanta i jämförelse med vår lilla logik och släpper vi hållbarhet som referenspunkt och mål blir det tufft.
    
Tillväxt är definitivt suspekt. Den största potentialen ligger i mindre, överlappande, delningsekonomi. Det behöver inte bli större, bara smartare och mer effektivt.
    
Gör som Zlatan, Steve Jobs, Christer Gardell och Bob Beamon. Våga titta på nytt.
    
    


Artikeln skrevs av Ulf Löwenhav
Skicka e-mail till Ulf.lowenhav(at)reaktionvalue.com
Twitter @ulflowenhav
    

 

 

EQapital.se