Innovationens värsta fiende finns i organisationen

Innovationens värsta fiende finns i organisationen. 
Det svenska bankväsendet har stor betydelse för oss alla och tyvärr har det blivit lite av hatobjekt för journalister och politiker. Men, kritiken är generellt sett berättigad..
Det svenska bankväsendet har stor betydelse för oss alla och tyvärr har det blivit lite av hatobjekt för journalister och politiker. Men, kritiken är generellt sett berättigad.

Published 2014-02-05

Innovationens värsta fiende finns i organisationen

Det svenska bankväsendet har stor betydelse för oss alla och tyvärr har det blivit lite av hatobjekt för journalister och politiker. Men, kritiken är generellt sett berättigad. Bankerna anpassar sig varken till omvärldens behov av deras tjänster eller till nya konkurrerande produkter.

Kanske finns orsaken i vår inbyggda respekt för banker och deras osannolika affärsmodell – de behöver inte anpassa sig till kunderna eftersom de höjer räntorna till den nivå som ger dem rätt vinst – och bonusar. Vilka andra företag kan göra det?
    

innovationsconcept


Överallt i vår omvärld ändrar företagen sin affärslogik och sitt produktsortiment. De förändringar som för några årtionden skedde över några år sker nu ofta över ett par månader. De företag som vi idag betraktar som mest innovativa fanns inte för ett par år sedan och kanske är det en del av svaret. Äldre företag har spikat sin företagskultur och trots att de har ett ledarskap på sina marknader klarar de inte av att anpassa sig till den allt snabbare omvärlden. Detta eftersom organisationen satt sig i sina roller och inte klarar av att anpassa sig till omvärlden. Vi strävar alla efter framgång och trygghet men sannolikt är det just också vårt största problem. Om vi skall våga och orka ta de initiativ som krävs för bra anpassning, måste vi våga lämna vår trygghet och ge oss ut och göra andra saker.
    
Det finns en press från lagstiftarna att öka kapitalkraven. Det minskar gradvis låneutrymmet vilket kommer att leda till lägre ränteöverskott. Samtidigt utvecklas nya produkter utanför bankmarknaden. Finansbolag med nischade produkter tar i hög takt affärer från bankerna och de arbetar ofta i det tysta – de är sällan börsnoterade och gör stora vinster på exempelvis factoring. Svea Ekonomi, som ett exempel, växer snabbt genom Europa och med en lönsamhet bankerna inte är i närheten av. Vidare ökar värdepapperisering snabbt. Det är dels en obligationsmarknad som växer och där bankernas egen balansräkning inte utnyttjas, men även direktlån mellan olika individer och mellan olika företag tilltar i betydelse och företagare utnyttjar i ökande omfattning crowdfunding eftersom de inte kan få lån från bankerna. I den utvecklingen står bankerna utanför och tittar på. Hittills har minskad lönsamhet kunnat kompenseras med att räntemarginalerna höjs men nu går mediadrevet avseende ökad transparens. Bankerna sitter med ena foten i en rävsax. Men märks det i Kungsträdgården?
    
I flera av bankerna har styrelsen insett den annalkande faran och satt press på bankledningen att vara innovativa. Styrelserna kräver utveckling och det omgående. Resultaten har hittills varit beklämmande. I ett fall som jag fick fördelen att ta del av så har banken avsatt ett par timmar per vecka där personalen skall diskutera nya kundlösningar med sina kollegor. Tillvägagångssättet är fel eftersom lösningarna inte finns inne i den egna organisationen. Sannolikt kommer inte en enda originell idé att komma fram om man inte tvingar sig att arbeta över avdelningsgränserna och i ett slags påkallat nödklimat. Vad jag menar med det är att ”nöden är uppfinningarnas moder”. Att sitta med en kopp kaffe, i en Carl Malmsten fåtölj, i en vacker byggnad i Kungsträdgården, är ingen nödsituation. Man ser inte att stora problem är vid Norrtull och börjat ta sig uppför Sveavägen. Tar man bara lite påtår så skall det nog lösa sig.
    
Det är nära på omöjligt för en bankledning att lyckas med förändring utan radikala grepp. Det kan innebära att bankerna tvingas stiga ner till kundernas nivå och anpassa sig till dem istället för tvärtom. Bankerna har en chans och det är nu. Strutsmetoden fungerar inte – acceptera utmaningarna och ändra affärslogiken.
    
    

 

Veckans fråga

Är våra stora svenska företag generellt sett tillräckligt förändringsbenägna?
Vad tycker du?

ANNONS:

Mest läst

 

EQapital.se