Likviditet är första steget mot rätt börsvärde

En av de stora missuppfattningarna på aktiemarknaden är att bolag på något mirakulöst sätt får rätt värde.

Likviditet är första steget mot rätt börsvärde. 
En av de stora missuppfattningarna på aktiemarknaden är att bolag på något mirakulöst sätt får rätt värde..
Published 2016-03-07

Likviditet är första steget mot rätt börsvärde

En av de stora missuppfattningarna på aktiemarknaden är att bolag på något mirakulöst sätt får rätt värde. Myten är att om man koncentrerar sig på vinst, rapporterar om historien på ett korrekt sätt så kommer bolaget att nå ett värdemässigt nirvana; ett bra marknadsvärde. Det finns ett antal fel i det resonemanget.

Förstoringsglas mot aktiekurser i tidning


De viktigaste är sannolikt följande myter:
    

  1. En market maker ställer kurser, det räcker. Aktiemarknadslikviditet är helt avgörande för att nå rätt värde. Det är faktiskt viktigare för börsvärdet att aktien omsätts kontinuerligt än att visa en vinst. Om det inte sker avslut kontinuerligt håller sig omvärlden borta. Vi har tydligt märkt i de fall där det har varit svag likviditet, i vissa fall stendött - hela dagar utan avslut, och sedan tillfört likviditet hur det blir fler och fler investerare kring aktien. Det kan vara index-, bransch- eller betahandlare som kommer in. Utan likviditet händer ingenting och inga långsiktiga investerare vågar gå in. För att bryta en negativ värdetrend krävs stark likviditet, kontinuerlig handel. En market maker hjälper inte på något sätt.
  2. Små företag skall kommunicera som stora, frugalt och sparsmakat. Investerare är inte intresserade av förra kvartalet. Börsen har samma regler för stora och små företag vilket blir en katastrof för de mindre. De kommer aldrig att hitta någon som är intresserade baserade på historiska nyckeltal. Kommunikationen behöver vara framåtvänd och kittla omvärlden med bolagets strategiska avsikter. Även analytiker är människor och inga människor fattar beslut på kvantitativa fakta; man vill gilla det man investerar i.
  3. Huvudägaren skall dominera styrelsen. Få saker lägger sig som en våt filt som när styrelsen består av ryggradslösa ja-sägare med för många uppdrag. Omvärlden vet när styrelsen saknar ett riktigt oberoende och inte klarar att göra det som är bäst för företaget. Det bästa är om styrelsen består av kompetenta personer som har företagets bästa för ögonen, inte huvudägarens intressen. Framför allt bör personer utan teoriblindhet, oförmåga att se annat än det som är traditionellt, rekryteras.
  4. Marknaden vill ha det på ett visst sätt. Att referera till sig själv som en del av en grupp är korkat. Faktum är att få människor klarar att tänka självständigt och logiskt utan refererar till det stora spöket, marknaden. Det ökar risken och sannolikheten att man skall lyckas minskar. Orsaken är främst att man rent definitionsmässigt inte kan nå framgång genom att göra som alla andra.
  5. Man får de aktieägare man förtjänar. En av de stora skrämmande myterna. Precis som med allt annat får man se till att det blir som man önskar. Ett företag kan hitta attraktiva aktieägarsegment och marknadsföra sig; till de existerande ägarna och deras familjer; till investerare i liknande förtag; och till investerare på orten. Ju fler ägare, desto större efterfrågan, desto bättre aktiekurs, desto bättre beredskap för nyemissioner.
  6. Ledningen skall inte engagera sig i börsvärdet. Riktigt korkat speciellt i de fall där ledningen ersätts med optioner och aktier; då blir ju aktiekursens utveckling en nyckelfråga. Det finns många saker ett företag kan göra för att komma närmare optimalt börsvärde och då är det moraliskt förkastligt att inte göra det.


    

Ulf Löwenhav


Artikeln är skriven av Ulf Löwenhav
Skicka e-post till ulf.lowenhav(at)reaktionvalue.com
Twitter @ulflowenhav

 

Veckans fråga

Är våra stora svenska företag generellt sett tillräckligt förändringsbenägna?
Vad tycker du?

ANNONS:

Mest läst

 

EQapital.se