5 lärdomar av SCA

5 lärdomar av SCA. 
Turbulensen kring SCA kanske har mojnat men det är sannolikt flera liknande situationer i svenskt näringsliv som väntar på att bli upptäckta. Den enda lösningen är att låta aktieägarna blir mer engagerade..
Turbulensen kring SCA kanske har mojnat men det är sannolikt flera liknande situationer i svenskt näringsliv som väntar på att bli upptäckta. Den enda lösningen är att låta aktieägarna blir mer engagerade.

Published 2015-01-25

5 lärdomar av SCA

Turbulensen kring SCA kanske har mojnat men det är sannolikt flera liknande situationer i svenskt näringsliv som väntar på att bli upptäckta. Efter internationella skrällar som Enron och svenska problemsituationer som TeliaSonera, HQ och Eniro tror vi fortfarande på mer formaliserad bolagsstyrning, att vi kan skapa koder som löser allt. Gradvis ser vi att det enda som fungerar är ökat ägarengagemang. När ger vi oss själva tillåtelse. De här 5 sakerna är bra insikter från situationen kring SCA:


1. Bruksmentaliteten styr Sverige. Det kan vara en styrka som gör att vi överlever men det är en svaghet när det gäller egen ryggrad. Vi tittar på hur alla andra gör och gör precis samma sak. För att inte sticka ut – för att inte vara annorlunda och konstiga. Ett fåtal personer, som inte nödvändigtvis är de smartaste, tar för sig, och alla andra tittar på. Det gäller i politiken och i näringslivet. Inne i Industrivärdensfären, med Handelsbanken, SCA och Skanska är det ett fåtal personer som genom sin duglighet och framåtanda kunnat ge sig själva makten. Kulturen inom sfären är duglighet men lågmäldhet – man ger inte sig själv kraften att sätta emot utan låter ett fåtal personer styra och ställa. Oktogonens tusentals intressenter tittar på men gör ingenting trots att deras egna personer är beroende på att sfären fortsätter att utvecklas.
    
2. Ägarlöshet fungerar inte. Förutom att Industrivärden har ett svagt börsvärde, drar deras ägande ner värdet på de bolag de kontrollerar. Omvärlden vet att ingenting kommer att hända när sfärens ”långsiktighet” landar som en våt handduk över ett bolag. Så ask-i-ask ägandet blir rabatt-i-rabatt ägande.
    
3. Känslor styr allt. De personer som varit i stormens öga har kommit dit genom duglighet och logiskt arbete. Men när de gradvis ser att de har möjligheten att berika sig själva och utnyttja omvärldens förtroende till egen fördel, klarar inte den logik som skapat dem att sätta sig emot de enorma känslor som tar överhanden. På så sätt är det systemet som skall straffas snarare än personerna – ägarna och bolagsstyrningen som skapar förutsättningarna för att personerna i ledningen skall utsättas för lockelser.
    
4. Bättre att anpassa sig till verkligheten än att tro att verkligheten ställer in sig i ledet. Att försöka ge sig på media är en typisk Don Quijote, ridderligt men inte särskilt begåvat. Fredrik Lundberg, med personligt kapital i ryggen, bejakar situationen som den är och ägnar sig åt det som är viktigt, att driva företaget som förväntas av aktieägarna och alla andra intressenter.
    
5. Referenspunkterna raseras. De dugliga personerna drevs ursprungligen av vanliga mål, sannolikt finansiella men vardagliga, men när de träffar personerna med faråthelvete pengar – ändras allt. Strävade man ursprungligen efter ett sommarhus är det nu ett jaktslott som gäller och det blir naturligt att flyga privatjet för miljontals kronor, för att andra gör det. Det är en spännande psykologisk arena när tjänstemännen i Industrivärden-sfären, de med vanliga löner, möter miljardären Fredrik Lundberg. Då flyttas referenspunkterna och målsättningarna blir helt andra.
    
I sammanfattning kan man konstatera att människan är ganska förutsägbar – en känslomaskin med lite logik. Vi sätter dock upp ramar för bolagsstyrningen som om vi vore rationella – tänkarmaskiner med lite känslor.
    
    


Artikeln skrevs av Ulf Löwenhav
Skicka e-mail till Ulf.lowenhav(at)reaktionvalue.com
Twitter @ulflowenhav

 

 

EQapital.se