Marknadspsykologi för emittenter

Som företagsledning eller styrelse för ett börsnoterat företag frågar man sig alltid varför aktiekursen beter sig på ett visst sätt. Den kan vara bra eller dålig men aldrig där man tror att den skall vara.

Marknadspsykologi för emittenter. 
Som företagsledning eller styrelse för ett börsnoterat företag frågar man sig alltid varför aktiekursen beter sig på ett visst sätt. Den kan vara bra eller dålig men aldrig där man tror att den skall vara..
Published 2016-03-21

Marknadspsykologi för emittenter

Som företagsledning eller styrelse för ett börsnoterat företag frågar man sig alltid varför aktiekursen beter sig på ett visst sätt. Den kan vara bra eller dålig men aldrig där man tror att den skall vara. Det är ofta så att börsnoteringens eufori övergår i nya insikter: investmentbanken som hjälpte till har gått vidare och ägnar sig åt andra saker; kommunikationsbyrån vill inte skriva om framtiden, bara upprepa det som redan skett.


Ett sätt ur moraset är att strunta i myterna om marknadens effektivitet och försöka få armarna runt vad som verkligen sker:
    

  1. Våra nytillkomna delägare. Oftast är de fel, oftast är de personer som har bra relationer med investmentbanken. De är fel eftersom de stirrade på en snabb vinst när de tecknade sig, de var inte förförda av sitt bolags strategiska intentioner. De kommer att sälja och när de gör det kommer tidningarna att felaktigt dra slutsatsen att ditt bolag inte var börsfärdigt och skriva en elak artikel.
  2. Aktiemarknadens transaktionsnivå. Kanske den mest underskattade faktor men en av de viktigaste. Om möjligheten att köpa och sälja minskar svalnar direkt intresset för att handla i aktien. Svag likviditet leder alltid till att kursen rör sig för mycket och utan koppling till andra bolag, till branschen och till aktieindex. Hade du fått göra om börsnoteringen hade du säkerställt kontinuerlig likviditet; trots att banken, som fokuserar uteslutande på att få ditt bolags noteringstillfälle, kommer att säga att det är oväsentligt.
  3. Intressentengagemang. Bolag har alltid för lite kontakt med sina intressenter. Det kan man skapa genom att utbilda sina anställda i företagsekonomi, bjuda in aktieägare till öppna och ofarliga möten med vd och ledning, presentera bolaget för studenter, erbjuda aktieägarnas familjer att bli aktieägare, låta kunder bli ägare (kanske få lojalitetsrabatter på produkter och tjänster). Engagemang sprider sig och leder till att bolaget blir omtyckt, vilket är den viktigaste faktorn bakom att skapa större köptryck än säljtryck på aktierna.
  4. Kommunikationsspråk. Gör inte misstaget att kommunicera som de stora bolagen. De är mer påpassade och behöver inte på samma sätt bygga en större fanclub. Välj ett eget unikt sätt så att du märks. Kom ihåg att det finns 60.000 börsnoterade bolag och de flesta är mer kända än ditt bolag. Precis som ny ölsort inte blir upptäckt genom att bara finnas i hyllan på ICA, man måste ge omvärlden en chans att pröva. Du måste gå ut och söka upp nya aktieägare; välja det segment som kan bli lojala. Kanske finns de på orten, kanske arbetar de i företaget, kanske är de aktieägare i liknande bolag. Hur som helst finns de inte runt Stureplan.


Är du redan börsnoterad så gör rätt och gör det bättre. Skall du notera bolaget; kom ihåg att det inte bara är noteringstillfället som är viktigt, att vara ett framgångsrikt börsbolag är en långsiktig process.
    

Ulf Löwenhav


Artikeln är skriven av Ulf Löwenhav
Skicka e-post till ulf.lowenhav(at)reaktionvalue.com
Twitter @ulflowenhav

 

 

EQapital.se