Lever bankerna i en bubbla?

Lever bankerna i en bubbla?. 
Det finns en stor skillnad mellan allmänhetens uppfattning om de stora svenska bankerna och den uppfattning.
Det finns en stor skillnad mellan allmänhetens uppfattning om de stora svenska bankerna och den uppfattning

Published 2013-11-02

Lever bankerna i en bubbla?

En god vän brukar tala om att det finns ”håligheter” eller ”mellanrum” i marknaden – skeva förhållanden som inte går att förklara. Ett sådant är den stora skillnaden mellan allmänhetens uppfattning om de stora svenska bankerna och den uppfattning som finns på bankernas huvudkontor

    

vault


Vid våra egna förtroende mätningar, och vid större internationella mätningar av exempelvis Edelman, visar det sig snabbt att bankerna inte har allmänhetens förtroende.
    
Det är ganska lätt att förstå det. Bankerna hade med något undantag inte klarat sig utan statligt stöd vid den senaste rejäla konjunkturdippen – och ändå är de snabba att införa bonusar när det går lite bättre.
    
Det är ingen ”rocket science” att driva en bank och när allmänhetens uppfattning om bankledningarnas prestationer avviker från ledningarnas egna uppfattningar – då blir resultatet dåligt förtroende och låga värderingar.
    
Bankerna har ungefär samma (låga) marknadsvärderingar men skiljer sig åt på flera sätt. Klassens ljus är Handelsbanken på många sätt. En stark kultur med empowerment i fokus leder till hög lönsamhet. Det är även de som aktiemarknadskollektivet associerar till vid undersökningar.
    
Swedbank märks tydligast med konkreta åtgärder för att visa att man är en ansvarstagande institution mitt i samhället. I ökande omfattning associeras Swedbank med en positiv image. Nordea kan ha bäst potential för en större omvärdering. Kanske har Nordea, trots sin storlek, blivit lite mobboffer eller slagpåse.
    
SEB kan ifrågasättas ur flera perspektiv. Viljan finns men i ökande omfattning associerar omvärlden till svag bolagsstyrning – det blir kopplingar till bonusar istället för vad banken faktiskt uträttar
    
Om man återkommer till marknadsvärdet på bankerna så har Handelsbanken ett p/e på 12 och H&M 22. Visar det att bankerna har ett lågt värde? En aktieanalytiker skulle svara att bolagen inte kan jämföras eftersom det ena bolaget har en radikalt högre tillväxtförväntan.
    
Så kanske det är men om jag skulle tvingas tippa på vilket bolag finns kvar om 15 år skulle jag satsa på Handelsbanken - och det gäller nog för 9 av 10 tillfrågade. Således är det lägre upplevd risk och det borde visas i avkastningen. Det gör det inte . Varför? Lågt förtroende för ledning och strategi för banksektorn generellt är svaret.
    
Gemensamt för de svenska bankerna är att allmänheten är besviken på att bankerna inte är en del i samhället. Tidigare upplevdes bankerna som samhälleliga institutioner och de var en del i ledarskapet – att bygga Sverige. Familjen Wallenberg tog initiativ för att tillsammans med regering åtgärda det som behövdes. Med anhopande problem kring bostadsbrist och andra strukturella svagheter har bankerna en stor möjlighet, och sannolikt en skyldighet, men det känns inte som det händer något.
    
Skillnaden mellan allmänhetens uppfattning om bankerna och bankledningarnas uppfattning om den egna situationen är dramatisk. Vilket leder till frågeställningen - lever bankerna i en bubbla?. Det leder även till slutsatsen att man kan förstå att lagstiftaren gradvis ökar kraven på bankerna. Det hade de inte gjort om bankerna upplevdes tillföra något.
    

Ulf Löwenhav

 

 

EQapital.se