Vi är inte rationella

Vi är inte rationella. 
Nobelpristagaren i ekonomi gick ett år till psykologen Daniel Kahneman. Han visar att alla våra beslut styrs av det undermedvetna. Inte så konstigt att vi inte kan förstå eller förutsäga aktiemarknaden..
Nobelpristagaren i ekonomi gick ett år till psykologen Daniel Kahneman. Han visar att alla våra beslut styrs av det undermedvetna. Inte så konstigt att vi inte kan förstå eller förutsäga aktiemarknaden.

Published 2013-11-21

Vi är inte rationella

Nobelpristagaren i ekonomi gick ett år till psykologen Daniel Kahneman. Han visar att alla våra beslut styrs av det undermedvetna. Inte så konstigt att vi inte kan förstå eller förutsäga aktiemarknaden.

montage: 123rf - fastbusiness


Egentligen har vi känt det på oss. Vi är inte rationella. Vi styrs, men bara till liten del, av det som kanske är bäst för oss. Istället väljer vi bort företag som vi inte gillar och köper aktier baserat på varumärken och förtroende.
    
För ett tiotal år sedan fick psykologen Daniel Kahneman nobelpris i ekonomi. Han fick det utan att ha varit på en enda ekonomilektion. Professor Kahneman har visat att alla våra beslut styrs av vårt undermedvetna. Vårt medvetna kan bara delvis hålla emot. Besluten baseras på våra upplevelser och erfarenheter och formas av våra egna känslor. Det innebär att det finns lika många bevekelsegrunder för beslut som det finns individer. Inte så konstigt att vi inte kan förstå eller förutsäga aktiemarknaden.
    
Den tilltagande insikt som benämns beteendefinans påverkar alla som arbetar yrkesmässigt med företagskommunikation. Några viktiga observationer:
    
1. Den bild som bygger på företagets varu- eller tjänstemarknad kanske inte är optimal på aktiemarknaden. Företag kan nå stor framgång genom att vara prisledare men det är inte säkert att det är den typen av företag vi vill ha i vår aktieportfölj. Kanske skall varumärket vara anpassat till fler perspektiv. Förståelse för det vi kan benämna företagets aktiemarknadsposition behöver kommuniceras internt. Det underlättar strategiska beslut.
    
2. Omvärldens syn på företagets samhällsroll har ett stort inflytande över attraktionen på aktiemarknaden. Det är svårt att lura det undermedvetna. Trovärdighet börjar med att CR och innovation är integrerat i strategin. Det medför nya utmaningar på styrelse, ledning och kommunikation.
    
3. Bolagsstyrning har ett stort avförande på aktiemarknaden. Det innebär att styrelsens oberoende och huvudägarnas profil återspeglar sig på aktiemarknaden. Om styrelsen är intresserad av företagets marknadsvärde är bedömningarna viktiga. Interaktion med aktiemarknaden ger väsentliga insikter.
    
4. Företagskulturen märks och utvärderas och bidrar till det externa perspektiv som aktiemarknaden har på företaget. Sannolikt en strategisk fråga men en del av kommunikationsuppdraget.
    
5. Aktiemarknadens riskuppfattning kan skilja sig från verklig risk. Finansiell information, i sin saklighet och objektivitet, lyckas ofta bygga upp ett överdrivet riskfyllt perspektiv. En gradvis förskjutning från olika riskscenarier till information om industriellt ledarskap och varumärken kan ge en mer rättvisande bild.
    
6. På samma sätt kan företagets upplevda finansiella ställning skilja sig från verklig position och riktad information kan vara värdefull för bolaget och marknadens helhetssyn.
    
Sammantaget leder nya insikter till att kommunikationsrollen innefattar mer interaktion med olika intressenter generellt och investerarkollektivet speciellt för att företaget skall kunna fatta rätt strategiska beslut.
    
    

Ulf Löwenhav

 

 

EQapital.se